En helg i maj. Efter regnet.
 
En kväll i helgen när åskan och skyfallen lämnade naturen i vackraste dimma och med luft som kändes lättare att andas. Jag tog kvällspromenaden med Binja sent och jag hade svårt att vända hem. Jag lockade till mig kossorna och fick klappa mulen. Magiskt. Faktiskt. Jag återanvänder det ordet jag vet inte hur många gånger. 
 
 
Midsommarblomsterna är som allra vackrast nu och det känns lite galet att det bara är i början av juni. 
 
 
Tänk att jag har allt det här alldeles utanför dörren. Hemma. 
 
 
Imorgon är det redan onsdag och jag har några dagars jobb framför mig innan jag hoppar på tåget till min vän Maria. Ser fram emot det himla mycket nu, att få umgås med någon likasinnad.
Önskar vi bodde närmre varann. 
Bland mygg och solnedgång.
 
 
 
 
Bland det bästa jag vet. Kvällsdopp. Även om vi har en underbar badplats alldeles här hemma så älskar jag att bada på nya platser. Älskar att få se solen gå ned på andra ställen än hemma. Igår kväll med en vän, en sjö nån mil hemifrån. Vi slogs med myggen om plats och det tog en stund för mig att komma i men det är alltid värt det, känslan efteråt. Känna hur huvudet klarnar och kroppen blir pigg.
Tack moder jord för sjöarna och tack för allemansrätten och sådår.
 
Har ni badat än? 
Om löjtnantshjärtan och livet just nu.
 
 
Jag har tid tillsammans med min kusin och faster. Det är få människor som på riktigt kan få mig att gapskratta utan hejd som dom kan.  
 
 
Jag stannar alltid till vid den här stugan i skogen. Där växer det löjtnantshjärtan.och jag tänker varje år att jag måste plantera egna. Det blir aldrig så. Men i år, kanske. 
 
 
Det känns som jag redan nu har mer sommarkänslor och mer minnen från en sommar som inte ens har varit än, än vad jag hade förra året. Konstig känsla. Jag vill spara allt. 
 
 
Jag tar av mig sandalerna och går barfota genom skogen. Det är fint. 
 
 
Morgon och kväll är min tid. Jag känner mig lite som djuren i skogen och håller mig lite undan på dagen. 
 
 
Min glada tjej som har åkt på eksem och badförbud. Tycker lite synd om henne. 
 
 
Det händer något nytt i naturen varje dag nu. Jaf har nog aldrig varit med om att allting blommar och växer samtidigt. Hur som helst är det bedövande vackert och jag får inte nog. 
Det är torsdag kväll och nu jag är ledig i tre dagar. 
 
(Glöm inte hjärtat om ni gillar)