Sensommar.
 
 
 
En augustikväll när sommarregnet slagit hårt mot rutorna hela dagen, då går jag barfota i gräset och fångar rosor på bild. Vi tänder den första brasan i kaminen och dricker kaffe alldeles för sent. Vi är tysta tillsammans och det finns ingen tystnad som är så fin och trygg som den. 
 
Två bilder från en söndag.
 
 
 
 
 
 
Imorgon har jag haft semester en vecka och det känns nästan som en evighet. Axlarna har sjunkit ned, jag badar i sjön och sover middag varje dag. Jag plockar solvarma smultron, fotograferar en fin familj på favoritstället och skrattar så kinderna ömmar lite. Det är söndag och det känns lätt i sinnet. 
Fem stunder i juli.
 
Kanske är jag ensam om att kunna studera vackra grässtrån i vinden, hur länge som helst.. De ser ut som ett fyrverkeri av glitter i kvällssolen. 
 
 
Jordgubbar med gräddmjölk till kvällsmat. På en nyfyndad loppisstol. Jag kanske har nämnt min kärlek till nötta, gamla stolar? Den går inte över. 
 
 
Jag fotar gravidporträtt lite nu och då. Jag befinner mig i någon slags kvällsljus-period. Jag fotar helst allting i detta mjuka, varma ljus. Snälla, stanna tiden lite. 
 
 
Jag har nog alltid älskat sommarkvällarna mest. Tiden när det tystnar och jag kan fokusera. Varva ned. Dricka mitt kaffe på en stubbe och känna doften av varm skog. 
 
 
Jag har tid med mamma. Min fina mamma.  Vi försöker prata om det som skaver och tynger, men det finaste just nu är att hon är nykter och att hennes röst är hennes.  ♥