Augustimorgon.
 
 
 
 
Tacksamhet över att få starta en ny vecka just här. Augusti alltså. Magi. 
Små glimtar av min sommar.
 
 
En dag i juli när jag fotograferade lyckliga sommarbarn på en grusväg i skogen. Fint! 
 
 
 
Från en av alla tidiga morgonpromenader. Jag fullkomligt älskar ormbunkar och tidig morgonsol. 
 
 
En kväll satt jag här med min lillebror och pratade om livet. Om det som är tungt och vad vi kan göra för att stötta varandra och ta oss ett steg framåt. Om det som är positivt och hur vi fint det är att vi har varandra. Mina bröder är verkligen de bästa människorna jag vet. 
 
 
Jag vill kaplsa in doften av regntung skog och plocka fram när jag glömmer bort hur sommaren doftar. Och regndroppar, hur fint kan det vara... 
 
Solnedgångarna hemma. Jag får aldrig nog. Vi sitter här tills det nästan är mörkt och man önskar att man faktiskt kunde stanna tiden. Vi slåss med myggen och sedan får dom varsit grisöra och kanske är dom lyckligast i världen just då. 
 
 
Plockar blåbär för att frysa och spara, men mest äter jag dom direkt i skogen för jag kan inte låta bli. Dricker kaffe och sitter på stubben där ungefär hur länge som helst. För att det är här jag hämtar energi, rensar huvudet och gråter. Det är så stilla. 
 
 
Och så kommer augustimornarna med spindelnät, dagg och dimma. Jag går ut tidigt med morgonpigg vovve och jag känner alltid  att augusti kommer med en alldeles egen magi. Tiden mellan sommar och höst. 
 
 
Tänker på grekland och får lite blodad tand. Vi pratar om Italien till våren. Jag tänker att jag helst vill åka på en gång. Har ni några Italientips? Vi pratar om hyrbil och åka runt. 
 
 
 Om ni gillar kan ni hjärta inlägget. Då blir jag glad. 
 
Sensommar.
 
 
 
En augustikväll när sommarregnet slagit hårt mot rutorna hela dagen, då går jag barfota i gräset och fångar rosor på bild. Vi tänder den första brasan i kaminen och dricker kaffe alldeles för sent. Vi är tysta tillsammans och det finns ingen tystnad som är så fin och trygg som den.