Advent.
 
 
 
 
 
 
 
En söndag med promenad i tallskog, små glimtar av sol, kransbindning och pepparkaksbak.Jag är skönt trött i både huvud och kropp efter denna mysiga första advent. Det är något alldeles särskilt med att starta julen. Nu ska jag fortsätta skrota omkring, äta skinkmacka och dricka julmust. 
 
Torsdagsmorgon.
 
 
 
 
Jag har torsdagsmorgon i soffan. Jag får gnugga mig i ögonen en extra gång när klockan visar halv nio, jag har sovit som ett barn. Lyssnar stilla till snarkningarna från vovven. Solen har gått upp, och jag har missat den vackra dimman som jag ser börjar röra sig ifrån sjön. Jag vill inte missa sådant. Jag kokar kaffe, klappar katt och tänder i kaminen. Snön har smält bort igen och det enda som skvallrar om vinter är stjärmorna i fönstren och den kyliga, klara luften. November har i år rusat förbi. Jag har varit trött men vid gott mod. Jag har tänkt, funnits till och jag är tacksam. Idag skickade jag iväg hela 11 bilder till förstoringar, jag får se vad det blir av dem, men det är ett steg jag tänkt på länge. Saker som jag vill göra, men känt att de inte är bra nog. Idag skakade jag på huvudet åt mig själv, sträckte på mig lite och bara gjorde det. Man måste börja nånstans. 
 
Söndagsord.
 
 
 
Promenad i novbembersol. 
Vintern kom verkligen över en natt och jag känner redan hur jag vill jag hänga upp julstjärnor, baka pepparkakor och gå på julgransjakt. Men jag håller mig några dagar till. Har ni börjat pynta? Jag älskar tiden som vi möter nu. Tiden innan jul. Bästa tiden. ♥