Måndag och skogen
Uppför, uppför, uppför.
Stannar och hämtar andan och tappar den igen.
Njutet.
Tröttnar aldrig på denna vy.
Det är sån skillnad på luften här. Hög och klar.
Soldis och tystnad.
Vi dricker kaffe och slåss med cirka 1000 knott. Jag får halvpanik och trycker i mig bullen snabbt.
Nån som vet vad dessa heter?
Sen halvspringer man neråt igen för det lutar så.
Kindlahöjden på kvällen, så fint!
Tanken var att vi skulle mötas upp för ett träningspass men jag kände bara nej i hela kroppen och längtade till skogen efter två veckor vid sjön. Vilken jäkla tur jag har haft med mitt semesterväder måste jag tilllägga. Så vi packade väskan med kaffe och bullar och begav oss ut. Undrar hur många bilder jag tagit genom åren på den här platsen, och som jag alltid skriver så är det något magiskt som vilar djupt inne i den här skogen. Och för mig är det här den bästa sorstens rörelse för både kropp och sinne. Vi kommer fram med mjölksyra i benen och svettpärlor i pannan. Vi skrämmer säkerligen bort alla djur, tror mitt gapskratt hörs långväga bort.
Så vackra bilder! Den vita blomman heter ängsull, den är så fin!