Angelica Rosengren

Januari verkar årligen försätta mig i något slags frustrerat tillstånd. Detta att läsa överallt om nystart och storhetsvansinne när det kommer till löften. Jag måste djupandas och påminna mig själv om att jag inte behöver ha ambitionen om att ta mig till månen och tillbaka. I år vill jag fortsätta där året tog slut. Forsätta jobba framåt och hitta mig själv ännu lite till. Jag vill fortsätta älska och känna all denna kärlek. Jag vill fortsätta träna för att må bra, inte för att ställa för stora krav på mig själv. Jag vill prova nya träningsformer och där kommer längtan till yogan fram. Jag ska vårda min känsliga sida och sluta tänka att det är en nackdel. Öppna upp ännu lite till och känna tilllit. Jag vill och ska försöka vara mer kreativ, för det är det som ger mig kraft och energi. Jag vill skapa och fortsätta se de där lilla som jag ser på mitt egna lilla sätt. Jag vill inte bli uppställd i ett led och bara trampa på så att jag tappar bort mig själv och det jag känner för allt och för livet. 

Och ju snabbare samhället snurrar på ju mer vill jag vara nära naturen och tala med granarna. 

Det är så det känns och jag ska lyssna på mig. 

 

 

Det verkar som mina ledord detta år får bli; kärlek, välmående och kreativitet.