6 ögonblick från mobilkameran

 
 
Jag har kämpat med ett ångestfyllt bröst så länge och jag känner mig mentalt tömd på all energi. Det har släppt lite i takt med tårar och känslan av att våga släppa kontrollen. Jag vill berätta mer när jag själv vet mer. 
 
 
Vi har tagit det lugnt nästan hela februari. Jag har haft kameran legat på hyllan även då världen varit vacker utanför. 
 
 
Med ett litet avbrott för 6 månaders/syskonbilder och jag blir så full av skratt av denna bild. Det är inte alltd lätt att vara foukuserad. 
 
 
Vi har i dagarna eldat upp all ved. Det har varit riktigt, riktigt snorkallt på ren svenska och i ett gammalt hus är det svårt att hålla kvar värmen. Tacksamheten att kunna sitta här. Klumpen i magen när man hör om människor som fryser ihjäl. Perspektiv. 
 
 
Den här bilden är gammal nu. Ni kanske minns det här inlägget
Jag snörade på mig löparskorna en dag i december förra året och häromdagen sprang jag 1 mil. Den här bilden får stå för känslan i kroppen. Endorfinerna blandat med känslan av att klara vad som helst. 
 
 
 
Vardag | |
#1 - - Anonym:

❤️❤️❤️

#2 - - Ulrika:

så finstämda ögonblicksbilder, så hårt med ångesten i bröstet. och halleluja för endorfinerna, de kan lindra mycket.

Om mig

Jag heter Angelica och är ett höstbarn som älskar naturen, doften av sommarregn och nybryggt kaffe. Jag bor i Bergslagen i ett hus på landet tillsammans med min man, våran hund och 4 katter. Jag skulle beskriva mig själv som en rastlös och kreativ ensamvarg med en förkärlek till nötta möbler och tidiga mornar. Jag älskar att fotografera och skriva, Jag går nästan alltid barfota och finner ro i att krama träden i skogen. Som fotograf finns allt det där med mig i mitt skapande. Jag jagar alltid efter ljuset. Den här bloggen blir en plats för mitt skapande i text och foto från både vardag och jobb . Välkomna hit!

Till bloggens startsida

Kategori

Arkiv