Majglimtar.
Hej från dessa ständigt överhängande domedagsmoln!
Jag har inte alls mått bra senaste veckan, har återkommande smärtor i mellangärdet som slår ut mig totalt. Nu börjar jag känna mig som mig själv, igen. Totalt ointressant kanske.. Nåja. Vi tittar på molnen igen.
Jag vet på riktigt inte hur många gånger i veckan jag tittar på väderappen i telefonen. Maj, du må vara vacker men nu vill jag kvällsbada.
Jag har svårt att hitta en röd tråd här inne i mina inlägg och det kan ju bero på att jag inte alls har mycket för mig just nu. Det är lite håll i och håll ut från min sida och jag fotar blommor och så blir det inte mycket mer än så. Det är lätt att man jämför sig, jag är fullt medveten om att jag gör det ibland och då jag hejdar mig för alla har vi olika liv och förutsättningar och allt det där. Har läst några inlägg om just det senaste tiden. Att jämföra sig, inte känna att man gör tillräckligt bra, etc
Men ja, just nu längtar jag lite extra efter att krama mina vänner, åka på roadtrip och inte tänka på smittspridning och allt det där. Jag och alla andra såklart. Jag har framkallat en drös med fotografier, både gamla och nya och det blir fint att sätta in album. Vänner, familj och självporträtt. Livet och vardag. Det lovade jag mig själv att bli bättre på, och det har jag.
Här har ni gosedjurssamlaren nr 1.
Ska väcka henne nu så vi kan förflytta oss till sängen. Klockan är 22;46 och jag tittar ut på himlen som inte är helt mörk. Det är väl lycka ändå.