Angelica Rosengren

 

Jag börjar äntligen vända tillbaka till livet efter att legat en vecka i influensa, med feber och hela den karusellen. Tacksamheten när kroppen läkt sig själv. Nu måste jag bara hitta tillbaka till lite krafter så jag orkar ta emot 2019. Jag hoppas och tror att det är mitt år. Det kommer börja med en helt underbart rolig och nervös grej, jag återkommer om det imorgon. 

 

 

 

1. Hösten. Den här hösten. Den var vacker som få. Här går vi en promenad på vägen vi gått så många gånger nu. Varje årstid ger mig pirr i magen, men när sommaren går över i en färgexplosion så är det inte mycket som slår det. 

 

2. Den här bilden är i och för sig inte från 2018, men jag postade den som en av mina favoriter och tydligen en av era också. Jag minns känslan fortfarande. En tidig vårmorgon när jag hade lite för bråttom till jobbet för att hoppa av cyklen, men jag gjorde det ändå och det är jag glad för idag. 

 

 

3. Här ser vi sommarens torka men även sommarens ständigt återkommande besök. Råddjuren. Jag försökte så tyst jag kunde att smyga mig tillräckligt nära och i nån minut satt jag där och tittade på dig innan du fick fart och sprang. Jag älskar råddjur. Kanske är det mitt kraftdjur. 

 

4.  Också en favorit som jag postat en andra gång. Som att vandra i ett julkort. 

 

 

 

Tack för att ni fortfarande kikar in här. Stor kram!