Måndagsord på en tisdag.

 
 
 
 
 
 
Det känns som jag precis återuppstått, legat totalt utslagen på soffan hela förra veckan med feber och varit genomförkyld. Sådär att man knappt kan andas eller röra sig innan man hostar sönder hela bröstet. Jag mår äntligen bättre och igår kväll åkte jag och en vän upp på höjderna för att titta på hösten. Den är så vacker på håll, där de färgsprakande björkarna dansar i vinden ihop med grantoppar och blå himmel. Jag var så glad att få komma ut att jag inte kunde vara tyst en sekund, jag är oftast ganska tyst av mig. - Tror du människor ser hur fint det är ute nu Frida? frågar jag och fotar som om jag aldrig sett skogen förr. 
Natur, Vardag | |
#1 - - rebecca:

fint!

#2 - - Sandra T :

Så vackert ! Får lite hemlängt ❤️

#3 - - Rania {Rowan Tree}:

Svar: Vad roligt att du gör det! Sandra (atilio.metromode.se) inspirerade mig till dem. Det är väl bara att sätta igång?! Vore kul att se veckosvepen på ditt vis :) Mhm den är supermysig, och det är fint att ta något vidare och fortsätta använda det. Tydligen har min moster också haft tröjan - osäker på varifrån den kommer från början. Vilken tur att hon finns kvar, och vad mysigt att den dofta som hon. Efter turen på Dundret doftar min mest eld / rök men det är inte heller så illa ;) Men så lite så, tack för att du uppskattar och kommenterar <3 kram!

#4 - - Ellen Lindberg:

Vilken utsikt! Så magiskt. Och du, hoppas du blir helt frisk snart och håller dig så <3

Upp