En söndag i mars.
 
Söndag i Örebro hos en av mina käraste vänner, Jenny. 
 
 
Som vanligt när jag kommer dit skämmer hon bort mig. Idag var inget undantag. Raw - chokladkaka med jordgubbar och grädde. Kaffe och skratt. Vi kommer fram till att det återigen har gått 6 månader sedan sist. Sist när vi satt i skogen och sommarn hade övergått i höst. Inget känns som 6 månader. Med henne finns det inget som står ivägen. Hon bara öppnar upp sina armar och vi babblar i mun på varandra i över 4 timmar. 
 
 
 
Jag blir förälskad i hennes lägenhet vareviga gång. Här finner man rävar i alla former. Helt underbart, tycker jag. Varje gång jag ser en räv så tänker jag på henne. 
 
 
Och så fyller vi kopparna igen och jag blir helt till mig när ljuset i fönstret faller så fint på hennes ansikte. Jag fotar lite och sedan fortsätter vi söndagen med promenad till naurens hus, pratar vidare och så säger vi ; Vi ses snart igen. Tack för idag, jag älskar dig. ♥
#1 - Rania {Rania Maria Photography}

Mysigt det låter, och väldigt lugna, fina bilder :) Sista bilden är ett så himla fint porträtt!

Svar: Tack snälla, fina du - vad glad jag blir <3 Det är väl lite den där tiden på året nu, man märker att våren närmar sig men vintern vill inte riktigt släppa taget och det känns som att hela världen stannat upp lite och fastnat i något slags mellanläge, man påverkas så himla mycket av årstiderna och den känsla man får av naturen utanför när man bor så nära inpå den. Hoppas du haft en fin helg och att du får en bra start på dagen och den nya veckan. Kram!

#2 - Sanne (warginna)

Åh, så mysigt det låter. Och håller med Rania om bilderna, de sprider ett lugn.

Älskar rävtavlan! Personliga detaljer som verkligen andas "någon" är alltid lika roligt :)

#3 - Miss Marie

Vilka vackra bilder!

#4 - ISA

Ser verkligen ut som en himla fin lya. Och fin fika, heh<3

#5 - Johanna

Hennes inredningsstil liknar den jag ser framför mig i vårt framtida hus, så snyggt! :)

#6 - Ellinor

Det finns något citat/ordspråk som lyder något i stil med att "äkta vänskap mäts inte i frekvensen samtal eller tid man ses utan i kvaliteten på den tiden man delar" Det tycker jag är fint och visst ligger det mycket i det.
Dina bilder är som vanligt magiskt vackra och du lyckas göra den där grå marssöndagen till något poetiskt och längtansfullt.

Svar: <3 <3
Angelica