Ett rött torp i skogen.
I ett rött torp i skogen.
Där väggarna bär på minnen från tiden när vår vänskap började. Där löven har fallit och blåser upp i vinden, prasslar under skorna och där tystnaden är öronbedövande. Där, där internet inte finns och golven knarrar. Där ligger sjön med två vackra svanar och här hör jag alltid korpen ropa. Dofterna påminner oss om skratt och tonårsångest, de finns i varje rum. Uppför den blå trappan som leder till sovrummen där vi legat vakna om nätterna. Det är som att färdas tillbaka i tiden, varje gång. Det är fint.
Vackert! Jättefina bilder! Vi måste fota där där du och jag var i våras, det blev ju aldrig av! Stor kram till dig!