Året som gått - del ett.
Januari;
Massvis med snö. Solen sken och det var så vackert att jag inte kunde tro på det jag såg.
Jag följde med storebror och Ann-Sofie till längdskidsspåret för första gången på många år.
Februari;
Fortfarande snö och vackra vinterdagar. Nästa års sammanfattning kommer denna månad bestå av vit sand istället för snötäckta granar. Jag minns ändå detta som en vacker tid. Jag gillar det ändå, vintern. När den får vara så fin som här.
Mars:
Ungefär här började jag längta efter vårsol och mindre kläder.
Jag mötte uppe Jenny för en fika. I, just precis, vårsolen. Eller något sådant. Minns att vi försökte intala oss detta under tiden solen försvann och lämnade oss med isande kalla vindar, men med en stor dos D vitamin.
Jag lekte tiger med Elsa mellan kaffekopparna och pratet om livet med Elin.
Jag älskar de där tjejerna till månen och tillbaka.
Jag gick all in på våffelfrukost, nästan varje dag. Mars mars mars, längtan efter April är väl aldrig så stor?
April:
Började så smått stirra mig blind på vita långklänningar. Hängde fram dom alldeles för tidigt.
Och så kom det. De första vårtecknen. Lyckan i en blåsippa alltså.
Och så denna vackra vän återigen. Dejt vid sjön. Solen som kämpade med den envisa isen som legat så tjock hela vintern. Minns denna här dagen med värme.
Och så firade vi Elsas 1 årsdag.
Jag fotade bröllopsporträtt på en åker.
Och så kom den. Dagen då april lämnade plats för maj. Med brasa, skratt och grillning.
Maj:
Jag tänkte så mina egna blommor. Ja, tänkte. De dog. Gröna fingrar lär jag aldrig få.
Och sjön alltså. Paradiset. Där i stolen drack jag kaffe och körde ner tårna i kall sand. Det får vara hur kallt som helst. I maj är det snart sommar. Och sommaren börjar med sanden mellan tårna.
Och ja, en bild för tusen ord.
Och solnedgångar med en vacker vän. I skogen. Jag saknar ljuset.
Juni;
Och så hamnade jag i Stockholm hos Maria . Skärgård, picknick och sol.
Jag mötte upp Sandra i Rosendal och hur fint var det inte där?
Åt massor av sushi och förälskade mig än mer i stockholm.
Färgerna. Som en pastelldröm.
Dessa tidiga mornar på cykeln när ingen annan är vaken. I soluppgången. Dimman.
Jag fotograferade Ann-Louise och Viktoria. Fick en ny favoritbild.
Och så började vi sommaren på riktigt med strandhäng och bus.
Det var första halvan året. Såhär i efterhand så går tiden ruskigt fort.
På återseende. ♥
Åh så många fina stunder. Älskar dessa bloggtider. Det blir liksom highlights från året och bokslut som gör att saker och ting knyts ihop. Tänk vilket härligt år ovh kanske framförallt vilken sommar! Ser fram emot din del två. Kram!